Att hjälpa flyktingar till Sverige – juridisk information

Inledning och kontakt

Den här informationen är till dig som vill ha svar på de rättsliga konsekvenser som kan tänkas inträffa om du hjälper människor på flykt att komma till Sverige. Juridiken i sådana situationer är komplex och tyvärr inte helt tydlig. Detta innebär att informationen som sammanställs här inte heller är ett facit på vad som händer i sådana situationer. Däremot kan den erbjuda viss vägledning och förhoppningsvis klargöra situationen för dig.

Arbetet med det här materialet har skett i samarbete med Centrum för Sociala Rättigheter. Ett antal jurister och juriststudenter har hjälpts åt med att sammanställa informationen. Det ska ändå understrykas att rättsläget fortfarande är ganska oklart.

Om du har frågor och funderingar föreslår vi att du kontaktar Centrum för Sociala Rättigheter. Tänk på att många ställer frågor just nu, och det finns ett stort behov av information. Därför kan det ta lite tid att få svar. Du kan också vända dig till en advokatbyrå med dina frågor. En bra byrå som vi rekommenderar är Fridh Advokatbyrå.

Om du blir stoppad och förhörd av polis när du hjälper personer att ta sig till eller inom Sverige kan det vara bra att komma ihåg att du inte måste svara på polisens frågor, och att du kan få hjälp av en juridisk rådgivare. För grundläggande information om den svenska rättsprocessen kan du läsa det här haffakortet.

 

Centrum för Sociala Rättigheter
Hemsida
Facebook

Telefon: 0704-30 90 98


Vad säger lagen om människosmuggling?

Utgångspunkten är att om du hjälper till att transportera människor som flyr, kan detta klassas som “människosmuggling” enligt 20 kap. 8 § Utlänningslagen. Själva begreppet “människosmuggling” används i lagstiftningen oavsett om det rör sig om organiserad verksamhet som tar betalt av människor som flyr eller enstaka medborgare i civilsamhället som vill hjälpa en medmänniska. Vi anser att det moraliskt och juridiskt sett finns skillnader mellan ovannämnda situationer, men i texten nedan kommer vi att använda samma lagstiftningens begrepp “människosmuggling”. Vi vill dock vara väldigt tydliga med att texten tar sikte på situationer där enstaka privatpersoner hjälper flyktingar att transportera sig till eller inom Sverige av humanitära och solidariska skäl.

Om det humanitära undantaget

Det har talats en hel del om att det ska finnas ett humanitärt undantag till bestämmelsen om människosmuggling, alltså situationer där något straff inte blir aktuellt. Därför vill vi dela med oss av vad vi har kommit fram till om det humanitära undantaget och när det kan tänkas bli aktuellt.

Först några ord om begreppen som vi använder: Att hjälpa betyder i vår utredning att transportera. Inre gräns är en gräns mellan två stater inom Schengen t.ex mellan Danmark och Sverige. En yttre gräns är en gräns mellan ett land inom Schengen och ett land utanför Schengen, t.ex om någon flyger från Bangkok till Arlanda. Att hjälpa någon till en yttre gräns där personen kan söka asyl vid gränskontrollen klassas inte som människosmuggling.

Den här utredningen rör fall då en person hjälper en flykting att ta sig till Sverige via en inre gräns.

Enligt lagstiftning från EU får svenska domstolar göra undantag till bestämmelsen om människorsmuggling, genom det så kallade humanitära undantaget. Om en domstol använder sig av det humanitära undantaget innebär detta att någon som har transporterat en person av humanitära orsaker inte ska dömas för människosmuggling.

I det enda fall där Högsta domstolen har diskuterat det humanitära undantaget till människosmuggling vid inre gräns dömdes personen dock till böter. I domen från 2009 säger HD att det inte är uteslutet att det kan förekomma fall där omständigheterna är sådana att den som hjälpt en asylsökande att komma in i landet via en inre gräns inte ska anses ha begått en brottslig handling. Det kan alltså finnas undantag, säger domstolen, men den förklarar inte i vilka situationer.

Domstolen säger också i domen att det som regel inte finns ett så starkt behov av att hjälpa en utlänning att resa över en inre gräns att det utgör grund för ett humanitärt undantag. Tanken är att en flykting lika gärna kan söka asyl i en annan EU-stat, och därför finns det inga humanitära skäl att hjälpa personen vidare till Sverige från exempelvis Danmark.

Men ändå säger domstolen också att särskilda omständigheter trots allt kan motivera ett undantag. Enligt vår utredning finns tyvärr ingen vägledning i vad som utgör särskilda omständigheter.

Som sagt är rättsläget minst sagt oklart, men två saker kan vara bra att tänka på:

  1. Hjälpen ska vara helt ideell
    och
  2. Flyktingen bör ha för avsikt att söka asyl vid första kontakten med myndigheter.

Vilka straff kan bli aktuella?

En person kan dömas för ringa, normal eller grov människosmuggling. Påföljden för människosmuggling är böter eller fängelse.

För att människosmugglingen ska betraktas som grov tittar man på om smugglaren tagit betalt, om smugglingen är en del av en verksamhet med många personer, om den har gått till på ett sätt som är livsfarligt för den transporterade personen eller på annat sätt är hänsynslös. Grov människosmuggling bör alltså inte vara aktuellt här så länge den som transporterar människor inte på något sätt tagit betalt. I lagens förarbeten sägs att ta betalt för rent faktiska kostnader inte behöver göra att brottet räknas som grovt, men det säkraste bör vara att inte ta betalt alls. En ideell verksamhet som systematiskt transporterar många personer skulle visserligen enligt det som står i lagtexten kunna bedömas som grov, men utifrån den bedömning som domstolen gjort i tidigare fall så är det inte troligt att en ideell verksamhet bedöms vara grov människosmuggling.

Den som utfört människosmuggling av normalgraden döms till max två års fängelse. Efter att ha granskat några hovrättsdomar kan vi konstatera att dagsböter eller  fängelse i tre månader är ett vanligt straff för människosmuggling av normalgraden.

Mindre allvarlig, det vill säga ringa människosmuggling, ger böter eller fängelse i max 6 månader. För att brottet ska anses ringa ska det troligen endast gälla transport av enstaka personer utan att de har behövt betala något. Det ska antagligen inte handla om verksamhet som bedrivits under organiserade former för att brottet ska bedömas som ringa. Var gränsen går för vad som är organiserad form är dock inte klart. Slutligen verkar det  generellt ses som mindre allvarligt att hjälpa släktingar än om det rör sig om för personen okända personer.

Om förberedelse och försök

Det är också möjligt att straffas för förberedelse och försök till människosmuggling. Detta innebär att du i vissa fall kan bli dömd för brott enbart genom att göra vissa saker som betraktas som att förbereda eller försöka hjälpa människor ta sig till Sverige. Reglerna om förberedelse och försök finns i brottsbalkens 23:e kapitel.

I första hand avses den som hjälper till med själva transporten, men skulle också kunna gälla den som tillhandahåller transportmedlet. Även hjälp i andra former kan tänkas falla in under straffbestämmelsen. Bestämmelserna om förberedese och försök innehåller vissa specifika gärningar som, förutsatt att de sker med uppsåt att utföra eller främja brott, anses som förberedelse till brott. Exempel är om en tar emot eller lämnar pengar/annan egendom som betalning för ett brott, eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott. Även att skaffa, tillverka, lämna, ta emot, förvara, transportera etc. med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel till brottet är att anse som förberedelse till brott.

Av naturliga skäl anses det inte lika allvarligt att begå förberedelse till brott som att faktiskt begå det huvudsakliga brottet. Därför kan straffet aldrig bli lika högt som det straff det är möjligt att utdöma för det huvudsakliga brottet.

Att hjälpa någon inom Sverige

Vår bestämda uppfattning är att det inte är olagligt att hjälpa en flykting resa inom Sverige, så länge personen inte är på väg genom landet till ett annat land, exempelvis Norge eller Finland. Det betyder att det är fullt lagligt att hjälpa någon ta sig till exempelvis Migrationsverkets boende eller till och med till en annan del av landet. Den faktor som avgör ifall hjälpen är laglig eller inte, är om resan sker mot eller över en gräns.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *