RÖRELSEJURISTERNA – Rami Al-khamisi: Vi måste utgå från gräsrötternas behov

Vad är juridik egentligen och hur kan det vara ett verktyg och ett vapen för progressiva rörelser? När lagen är svårläst och skriven av folk med makt och pengar, hur kan vi ta kontroll över den och hur undviker vi att bli indragna i det vi försöker bekämpa? Det finns folk som försöker svara på de här frågorna. De sitter på polisstationer, på gratis rådgivningar, de håller workshops och folkbildar.

Vi vill veta mer om dem och hur de jobbar. Först ut Rami Al-khamisi, som skrivit en rapport för Arena idé med just detta namn.

 

Hur kom det sig att den här rapporten blev till?

Rami Al-khamisi

Rami Al-khamisi

Rapporten ”Rörelsejurister – vägen mot en samhällsförändrande juridik – om makt, civilsamhälle och behovet av nya jurister”, är en produkt av dels en personlig frustration över de uteblivna maktdiskussionerna på juristprogrammet, dels ett resultat av det växande folkliga behovet av en socialt engagerad och samhällskritisk juridik. En rörelsejuridik som fungerar som ett verktyg för social rättvisa, i vilket gräsrotsorganisering och aktivism är centrala.

När kom du i kontakt med det här begreppet ”rörelsejuridik” för första gången?

Jag hade länge funderat på kopplingen mellan sociala frågor, aktivismen och juridiken. Men det var inte förrän utbytesresan till USA och i mina möten med dess sociala rörelser där som ”movement lawyering” inspirerade och lärde mig oerhört mycket. En rörelsejuridik som genom historien haft en viktig roll för marginaliserade och utsatta gruppers organisering. Under vistelsen i USA fick jag träffa medborgarrättsorganisationer och lokala gräsrotsrörelser som utvecklat rättsliga och politiska strategier för ökat medborgarinflytande, människors rättigheter och lika möjligheter.

Vad signifierar rörelsejuridik och skiljer det från annat?

Det som främst kännetecknar rörelsejuridiken är det strukturella maktperspektivet på juridiken och samhället. Rörelsejuridiken handlar främst om samspelet mellan den sociala organiseringen och jurister, i vilket juridiken fyller det behov som underprivilegierade och marginaliserade grupper har gentemot starka exploaterande aktörer. För att en rörelsejurist ska kunna agera proaktivt och progressivt krävs en samhällsanalys, en större förståelse av juristrollen, och andra angreppssätt för att angripa de sociala orättvisorna. Rörelsejuridiken erbjuder därför konkreta verktyg för att stärka utsatta människors, ge stöd åt sociala rörelser och utmana rådande samhällsstrukturer.

Vad är det folk du möter framför allt förvånas av eller inte fattat innan i mötet med juridiken?

Det är väldigt olika faktiskt. Men kännetecknande är att många människor känner att juridiken, dess språk och den svenska byråkratin är otillgänglig för dem. Att juridiken är komplicerad och svår, men också viktig att behärska. Det är här jag tror jurister har en viktig uppgift framför sig. Att tillgängliggöra juridiska kunskaper för de människor som behöver det, antingen genom rådgivning, informationskampanjer eller folkbildning.

Hur förhåller en rörelsejurist till Lagen?

Rörelsejuristen måste precis som alla jurister förhålla sig till lagen. Men en rörelsejurist som är politiskt medveten ser både lagens möjligheter och begränsningar. Kanske är det inte alltid juridiska processer som ska lösa de konflikter och behov som finns hos människor. Ibland krävs det opinionsbildning och ett politiskt arbete för att förändra de lagar som motverkar den rättvisa som rörelsen och människor eftersträvar. Det är där rörelsejuristen också behövs, där andra jurister inte ser det som sin uppgift. En rörelsejurist som är sekundär till den sociala rörelsen ser sin roll där den behövs.

Vad är de stora utmaningarna och politiska riskerna med rörelsejuridik?

Politiska och strukturella utmaningar för människor såsom rasism, arbetslöshet, hemlöshet, ekonomisk utsatthet, behöver lösas med samma medel – politiskt. Rörelsejuridiken ska inte sträva efter att juridifiera de intressekonflikter i samhället, däremot möjliggöra ett viktigt angreppssätt för att stärka den befintliga sociala organiseringen som finns eller kan växa. Den utgår från människornas och gräsrötternas behov. Ibland kan det vara juridiska strategier som är i fokus på något som människor upplever som direkt orättvist och andra gånger kan det vara det sociala och politiska arbetet som behövs. En utmaning för rörelsejuridiken kan just vara att juridiken inte är lösningen på allt.

Vad har du för inspirerande exempel på rörelsejurister genom tiderna och över världen:

I USA har sedan länge en rad lokala och nationella organisationer inom det civila samhället arbetat för mänskliga rättigheter och utvecklat medborgarrättsrörelser; i kampen mot rasism, för de papperslösas rättigheter, för utveckling av lokal demokrati. Dessa organisationers strategier varierar, och intar olika roller för att stötta sociala rörelser och gräsrotsorganisering. Jag träffade bland andra Chaumtoli Huq som förutom sitt arbete som rörelsejurist också arbetar med medieplattformen Law@themargins.

 

Namn: Rami Al-khamisi

Ålder: 27 år

Bor: Husby

Sysselsättning: Juriststudent

Engagerad i: Megafonen

 

Rörelsejuristens praktik och strategier

  • Driva rättsliga processer i domstol
  • Hjälpa till med överklagandeprocesser
  • Bidra med egna utredningar och rapporter
  • Arbeta fram nya strategier för medier och politiska kampanjer
  • Skapa alternativa plattformar för opinionsbildande arbete
  • Tillgängliggöra viktiga dokument och information
  • Anordna folkbildande verksamheter i juridiska frågor
  • Vara med och skriva medborgarförslag/lära ut hur det görs
  • Dokumentera godtyckliga polisingripanden och maktmissbruk
  • Bygga nätverk och allianser mellan civilsamhällets organisationer

 

LÄS RAPPORTEN RÖRELSEJURIDIK HÄR:

http://www.arenaide.se/rapporter/rorelsejurister/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *